Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vad är konst när man räddar ett liv på riktigt, som inte ville bli räddad? Apropå aktuell debatt. Det tog ett år innan jag vågade ringa polisen och fråga om han klarade sig. Och det gjorde han, inlåst på sluten avdelning.


Dagen före millenieskiftet


Vattnet vilar sitt huvud mot kajens snötäckta sten
Pubens bräckliga ljus når
inte ända fram

i tystnad
sjunker

Vattnet famnar en kropp i sorg

i tystnad
sjunker

ett stilla simtag krusar ytan
och en ögonvrå för mycket ser
en krusning över mörkret

ett ögonblick av lindring
han sjunker
i tystnad

sjunker

ett simtag för mycket
en ögonvrå utan lindring

ser




Fri vers av njila
Läst 323 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-01-31 17:03



Bookmark and Share

  Ulf Popeno
Här finns så fina formuleringar. Det har förundrat mig så många nya betydelser som vatten kan omfatta. Och du har här fått fram den omslutande, svarta famn som också kan vara dess anlete. Stillheten, den ödesdigra stunden i bräckligt sken ifrån ett ytligt liv.

Vad är konsten att rädda ett liv om det ens finns? Tyvärr är det upp till var och en att definiera sin existens som något, ett ting, ett tillstånd eller en rymd med en början och ett slut.
2009-02-01
  > Nästa text
< Föregående

njila
njila