Blir bortburen
långt – långt
inhägnat i mörker
längtan efter……
föräldrarna
blindo klagan
språken inom betongväggen
som ej åhörs
nunnor som iakttar en
inga skämt som barn
(inget privatliv mellan 4 väggar)


Glädjen ensam, smärtan lika så
rengöra marmorgolven i flodvågor
stundtals snyftningar
näsdukar räcker ej till

minnen suddas bort
dagens oro

Friheten uppe på trädet
ner till jorden
örfilen komma från okänd riktning

ont i hörselgången
långt inpå mörkret
ropa på hjälp
ingen ana ondskan




© Emilia Berg
söndag den 8 juli 2007