Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Så'nt där tingeltangel, sa alltid pappa...


Man kunde på håll höra karusellen

Man kunde på håll höra karusellen
Dess musik fyllde den tunna kvällsluften
Tillräckligt nära kunde man höra barnens skratt
Mammor och pappor vinkade och ropade

Karusellskötaren drog i sina spakar och
tryckte på sina olikfärgade knappar
Biljetter såldes på löpande band
medan köerna och trängseln växte

Vid ena sidan stod en liten ensam pojke
och glodde med stora runda ögon
Längtan och sorg kändes i hans hjärta
glänste i hans kinder när han såg de andra barnen

Ovanför hade solen gått ned och månen lyste svagt
En liten oansenlig stjärna såg den lille
och förstod och kände hans längtan
Hon sände sitt stjärnstoff ned mot pojken

I en magisk kraft lystes karusellen upp
och pojken satt på den finaste och största hästen
Han red över ängar, genom skogar,
över berg och han var stolt och avundsvärd

Man kunde på håll höra karusellen
Dess musik fyllde den tunna kvällsluften
Tillräckligt nära kunde man höra barnens skratt
Vid ena sidan stod en liten ensam pojke

Miragen2008




Fri vers av bo.rackson
Läst 494 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2009-02-01 19:52



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

bo.rackson
bo.rackson