Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
... men det är faktiskt inte så länge sedan ...


finns inte längre

Lukten
jag kommer så väl ihåg lukten
som etsat sig fast i mitt minne
som stannade kvar i väggarna
årtionden efter
deras bortvaro

lukten av tobak och snus
fast dom nog inte rökte
det var smuts
och spisrök

lagård och nymjölkat
separatorn vevades för hand
otvättade kläder
vem tvättade åt dom
för det gjorde dom väl inte själva

däremot värmdes bastun regelbundet
första brodern satte fyr
badade sig färdig
andre brodern spanade i fönstret
tills det var hans tur

lukten av vått ylle
kaffesump
för kaffe det drack dom
på fat
med kaffeost
det kommer jag ihåg

han i gungstolen
sakta gungandes
mörk lugg
och blygt flin

som liten rädd flicka fick jag följa med
in i huset
i halvmörkret
det var så märkvärdigt
kökssoffan full med saker
ihopspikad

lagad med det som fanns
rostiga spikar
grenar från skogen
från början var det stilmöbler
det har jag sett nu när vi kommit åt att rensa i huset

huset som hade lämnats när mor fick ny familj
det var rent och ljust
användes vid bönemöten
och som affär
lämnades till halvvuxna söner

riktiga arbetskarlar
det var dom
slet med gården från barnsben
sysslorna strikt uppdelade

jag minns flugsurret
och att höet killades
när vi lekte bland hässjorna
myggen minns jag inte
men värmen

en hade älskat en flicka
den andre hade varit i skåne
och plockat betor

sen bodde dom i samma hus
i årtionden
utan kontakt med omvärlden
pratade inte ens med varandra






Övriga genrer av Gunsan
Läst 277 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2009-02-12 10:14



Bookmark and Share


  Berit Robin Lagerholm VIP
En fin dikt om lukterna minneskavalkad och den slutliga isoleringen
2009-02-13

  Miss Mod
Fint beskrivet, det är ju inte så länge sedan det var helt annorlunda!
2009-02-12

  Per Teofilusson
Nåjoooooooo
2009-02-12

  Gunsan
jag strök lite men titeln får nog vara
2009-02-12

  Per Teofilusson
2 tips på titel:

Nu när vi kommit åt att rensa i huset

Vått ylle och han badade sig färdigt
2009-02-12

  Per Teofilusson
Andra stycket och sista raden ska bort. Don´t tell, just show´em.
Annars stilla och mumlande framvirkat, blir starkare doft för varje strof. Dikten som en process, istället för ett färdigt minne som ska ner på ett papper. Så ska det låta!
2009-02-12
  > Nästa text
< Föregående

Gunsan
Gunsan