Folk hälsar ibland.
Folk hälsar ibland på.
Folk hälsar ibland på mig.
Jag brukar sidsteppa över min oreda.
Jag tror att röran aldrig lever men den sticker upp sitt fula tryne då och då.
Jag tror att det är dags att rensa nu.

Ibland kan man kosta på sig att ha det lite rörigt.
Vem skadar det?
Fjärilsvingar ligger här och var och skräpar,
vem ska sopa undan andras lort?
Inte jag. Jag har inte varit den personen.
Aldrig nånsin. Inte heller nu.

Kom inte hit om du vill stöka ner.
Kom inte heller hit om du inte tål min röra.
Jag tänker ta min fina käpp som jag inte nyttjat på ett tag
och plocka upp varenda vinge som jag är orsak till,
vartenda löv som ligger här och prasslar.

Jag ska spetsa allt som smutsar ner,
packa in det i en plastsäck,
knyta hårt så att ingen kan få upp det,
slänga bort och inte se tillbaka.

Har jag missuppfattat något värde,
kanske du har slarvat bort en ring
eller kanske är du en som har tappat ditt förstånd?
Säg då till mig, i god tid,
så att din adress och namn inte kommer bort,
en förfalskning är ett förskräckligt ting,
villervägar gör väl ingen glad
och
jag vet hur svårt det kan vara att bara hitta hem.