När en 16-årings hjärta blir älskat existerar liksom inget annat. I jakten på någon som älskar henne, märk att jag inte säger någon som hon älskar, är det enda hon vill att känna sig uppskattad och vacker, allt sånt som hon inte ser hos sig själv vill hon att andra ska hitta. För kanske finns det där ändå, bakom allt.
När en 16-åring sitter framför datorn på LunarStorm och hittar människor som inte känner henne, som inte vet något, då kan hon finna någon att prata med. Som inte vet hur igenknäppt hon varit tidigare, för den här killen vet ju ingenting om henne. Hon kan berätta allt och han lyssnar, och börjar tycka om henne, tycka att hon är vacker.
När en 16-åring bestämmer sig för att träffa en främmande kille i verkligheten önskar hon ibland att någon hade förbjudit henne att göra detta, sagt att du är så jävla vacker och underbar, du behöver inte träffa någon som bor på andra sidan Sverige.

När en 16-årings hjärta blir älskat är hon blind.