Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag lutar mot dårskapens rand

Ligger på en bädd av nålar
vänder, vrider och önskar
Min kropp är stilla
medans sinnet vandrar
genom eld, genom vatten
genom galenskapens korridorer
till dårskapens rand

Sedan tillbaka igen
Rastlöst, meningslöst vandrande
utan mål, utan glädje
På en bädd av nålar
där hoppas jag på insikt
Men mitt sinne är någon annanstans

Letar svar i pessimismens värld
Tar hjälp av sin vän fantasin
och lämnar kroppen åt sitt öde
Fastnar i dårarnas land
Dags att vakna
spika spikarna, en för en
tills bädden ligger len

Tills dårskapens rand
ligger långt bortom min verklighet




Fri vers av T.E.K.
Läst 428 gånger
Publicerad 2005-09-04 23:23



Bookmark and Share


  Daniel Brandt
Lätt depressivt och ångestfyllt. Gillar språket och känslan i texten. Fullt med förundran och en bitter, krass syn på verkligeheten. Visst är det ett märkligt liv vi lever!
2005-09-05
  > Nästa text
< Föregående

T.E.K.
T.E.K.