Ack om jag vore ett dun så nätt,
jag skulle flyga iväg så lätt.
Jag skulle dansa och hoppa,
inget skulle mig stoppa.

Över stock och över sten,
springande med lätta ben,
armarna i luften opp,
flyga med min nätta kropp.

Nu är jag inte så ung,
mindre lätt, mera tung.
Kroppen stel och stum,
ryggen ond och krum.

Men själen ung och fager
kring hjärtat är jag mager
det bor en flicka i mitt bröst

som om det var någon tröst...