Klarröda, ståtliga ormar
slingrar sig bestämt
i kors och runt sig själva.
Reser sig i uttänkta
formationer
mot mörkrets himmel

Ledaren som går rakt över
det stora svarta,
under det stora mörka.
Den röda ledaren med
upplysta ormar
Ja, de reser sig mot skyarna

Fyrkantiga, hårda, röda ormar
ser ner på alla dessa små
figurer bredvi det stora svarta.
Små, grå figurer, huller om buller,
och kanske liggerdär
ett vitglittrande armbnd
någon ung flicka saknar

Ormarna ser allt
bär upp allt,
tar hand om och betraktar
sina små
samtidigt som de
leder, håller upp världen
med sin totala storhet.
Där far små minilysmaskar
mellan dem
men är snabbt förbi.

Bakom allt faller natten på
och alla ljus
stadsljus
glittrar i bakgrunden
mitt i allt det stora svarta,
i detta magiska, drömlika
sagoland
där fantasin lever och
drömmarna härjar.