Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag är osynlig har jag kommit fram till. Inget jag njuter av.


De som ser denna text bör vittna om att jag lever

finns jag?

händerna greppar tag i porslinet hårt
stirrar på flickan i den mörka fönsterrutan
hon stirrar tillbaka
ögonen är mörka
ringarna där under är mörka
hjärtat är mörkt

hela havet stormar där innuti
hjärnan leker ilskna lekar
och elden bränner mig

greppar tag om porslinet
stirrar på det vita blanka oskuldsfulla
om jag ändå vore ren som nydiskat porslin

ilskan flödar ut i mina ömtåliga ådror
förlamar all rationalitet
och porslinet det glider
det glider in i väggen



inom mig är det tyst




finns jag?


hörde någon smällen
eller var det bara en vindpust
skär sig någon på skärvorna som exploderade
eller är det bara jag som blöder?




Fri vers av Queen_of_me
Läst 185 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-03-03 19:32



Bookmark and Share


  Prästen utan religion
.. phu det var jobbigt att vara tonaring
men de dar kanskorna blir sa smaningom dina bästa känselspröt aven om de forrader dig stort ibland...

Innan de blir hjalpmedel sa blir det mycket kansostormar och mycket bra dikter.
2009-03-03
  > Nästa text
< Föregående

Queen_of_me
Queen_of_me