När liljans svaga kronblad sänktes
och månens ljus gav ugglan rov,
så många ödslighetens tankar tänktes
av ensam själ som satts på prov.

Långt inne i dunklaste själar
så finns ett lysande bi
som arbetar flitigt, ja, trälar
så att natten kan draga förbi.

I alla jordens hörn och delar
en känsloarm och kluven själ
skrek sig förstörd för det som helar
ett nyligt, avmätt, sagt farväl.

Långt inne i dunklaste själar
så finns ett lysande bi
som arbetar flitigt, ja, trälar
så att natten kan draga förbi.

När daggens vätande kristaller
gav livet tecknet till en dag,
ett otal känselfyllda tårar faller
från nästan lika många egna jag.

Långt inne i dunklaste själar
så finns ett lysande bi
som arbetar flitigt, ja, trälar
så att natten kan draga förbi.

I både sena kväll och gryning
en ensam människa är satt
att själv bese sin känslodyning
i still stiltje eller våldsamt gatt

Långt inne i dunklaste själar
så finns ett lysande bi
som arbetar flitigt, ja, trälar
så att natten kan draga förbi.