En flicka står därute på sina bara ben,
hon känner ingen lycka,
ingenstans lyser det ett sken,
och hon vet inte vad hon skall tycka.
Hon har förlorat allt,
hon står ensam kvar,
hennes frihet finns överallt,
men trots detta så vill hon ha ett svar.
Hon vandrar ensam på fri fot,
och tittar ner i marken,
men ingenstans ser hon en not,
som sångerna på pappersarken.
Hon letar och letar efter hopp,
men hon hittar det ingenstans,
hon gör plötsligt ett stopp,
och inser att hon inte har någon chans.
En flicka står därute och drömmer,
hon vet inte när solen skall skina,
hon står där stum och glömmer,
att isen aldrig kommer att tina.