Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mitt Big Bang

Aldrig hade jag kunnat tro att denna spruckna förlorade själ,
skulle kunna gå o sy ihop o rädda

Jag trodde att alla revor jag orsakat va permanenta men,
som va kännbara för mig, o för andra osedda


Jag hade sår i mitt kalla hjärta som vägrade sluta blöda,
jag började tömmas på ork o frosten blev all tydligare

Men så en natt så kom värmen som skulle förändra allt,
en kram av henne o känslan av att bli mänskligare


I den första passionsfyllda kyssen då våra läppar mjukt möttes,
kände jag en explosion som för mig blev mitt egna Big Bang

Jag föddes på nytt den dagen jag mötte dig min ängel,
isen runt mitt hjärta smälte o de sa bara "PANG!"


Med ditt mjuka handlag o med din villkorslösa kärlek,
såg du alla mina sår o lagade mig med din närhet

Tillsammans me dig e jag för första gången lycklig,
o alla smärtor vilar nu sött i tysthet




Fri vers av Jesse
Läst 336 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-03-20 02:38



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Jesse
Jesse