på kvällens vårkonsert

stod solisten

som en svart silhuette

mot skymningens rampljus



nedanför lyssnade publiken andlöst

på solosång

vacker till tårar

och

oväntad kanon

från tv-antennen längre bort



för att inte skrämma

koltrastarna

gavs naturligtvis inga andra applåder

än hjärtslag



så lyckliga