Ibland kan jag inte hitta orden som beskriver det som jag vill föra fram

Det kan vara svårt att klä känslor i ord. För att det skall bli rätt, gäller det att hitta orden som får fram vad jag känner. Just nu är det ett sådant tillfälle. 

Jag grät tysta tårar då jag läste om en deltagare här som inte längre kände kraft att delta. Vi alla kan känna av att vi har en plats, någonstans. En plats på poeter kan vara värdefullt för många. När så platsen mitt ibland oss blir mindre, på grund av oförståelse och rädsla. Känns livet svårt att leva.

En plats där vi alla kan få tillåtelse att vara den vi innerst inne är. Då den platsen krymper mer och mer i samhället, borde vi se till ge utrymme för den här på poeter. Jag är villig att erkänna att jag inte kände Patrick särdeles väl, men det jag läste av honom, visar på att han kände ett utanförskap på grund av sin stumhet. Men det finns olika sätt att kommunicera. Patrick hittade ett sätt få ge uttryck åt det han kände och ville vara. Det sättet hittade han här, mitt ibland oss på poeter.se. Vi bör vara rädd om den platsen så att den inte krymper, vi bör sätta värde på människor som när en inre känslighet och som är villiga att riskera den då det lämnar ut sig i sina texter. Det är det sanna konstnärer gör

Ditt testamente

kommer inte bestå

av ord,

utan  vara 

ett blankt blad

där kärleken

lämnat ett avtryck.

Ett vitt ark

där du endast kan

se fotavtrycken av

det barn du en gång var

Ett alster vars

tomhet ryms i 

hjärtats språk

och pulserar

av själens avtryck

ditt testamente

 kommer inte

att vara ett avslut

utan början på

din resa

mot himlen