Hon sitter här bredvid

intryckt mot fönstret

Envist stirrande

på vyer

som snabbt byter skepnad

förändras


Skalet är hårt

karaktären påmålad

iscensatt

begagnad till fulländning

oåtkomlighet

likgiltighet

hennes signum


Ett slött ögonkast

jag ser henne

rädslan

jag ler mot henne

hon är jag

jag är hon

systrar



Den glimtar till

springan av ljus

hinner inte döljas

väcker glädje

inom mig

hon finns

där inne…


Le mot henne

se henne

bortom fasaden

bakom ytan

bor hon

lever hon

hon är jag

jag är hon

systrar