Det var en gång en tjej som hette Lisa
Hon kände ingen
Hon pratade inte med någon
Men hon visste vilka alla var
Alla utom sig själv

På lektionerna var hon osynlig
Bänkkamraterna bytte plats
I matsalen satt hon själv
På rasterna var hon ensam
Det var ingen som såg henne
För hon kände ingen
Inte ens sig själv

Den nya tjejen började i hennes klass
Hon var också osynlig
Hon kände inte någon
Ingen kände henne
Men hon kände sig själv

Nu var de två osynliga
Men den nya tjejen brydde sig inte
Hon längtade inte så förtivlat efter en vän
Någon att dela alla sina hemligheter med
Men hon fann en
Hon lärde känna tjejen som inte kände sig själv

De var tillsammans varje dag
Varje rast
Ingen av dem vek från den andres sida
Inte ens när glåpord kastades efter dem
När Lisa började tvivla
Inte ens då vek hon från hennes sida
För hon kände sig själv

Lisa blev allt mer säker i den nya tjejens sällskap
För hon får vara som hon vill
Hon får vara en apa eller ett monster
Tjejen sviker inte
För hon känner Lisa

Hon känner Lisa
Utan hennes tysta skal
Lisa känner henne
Alla hennes knäppa sidor
Och vet att hon skulle aldrig lämna hennes sida

Det gjorde henne stark
Hon började lära känna sig själv

Lisa känner den nya tjejen
Den nya tjejen känner sig själv
Den nya tjejen känner Lisa
Lisa känner sig själv