du är i ett mausoleum
Narcissus isgrav
speglar, genomskinlig luft, kyla

frusna ansikten reflekteras
förevigas av fixering
upphörd rörelse, död

ord ihopsamlade i en betydelse
vidrigt vita, vettvilliga
klädda i ursprungets glitter

ser Du mig?

valv
vakuum
verism

ser Du mig?

inte som metafor
inte som Gud
som fakta, som tinget i sig