När människan ringer Gud
kliver själen på en trampmina

Söndertrasad av alla religioner
ber människan om exil till evigheten

Svaret består av likgiltig grymhet,
när han spränger sönder hoppet om frälsning
med befängda teser

Människan kuvar sig banalt
under gudarnas gapskratt

Gudarna vet själva
att inte ens de har några svar

De bara roar sig en stund med oss
naivt storögda och lättledda
människobarn