Försöker att leva.
Känner på nikotinet som blommar i blodet.
Drar djupa kontrollerande bloss.
Ser den blå/gråa röken virvlas mot solens välkomnande strålar.

Tar värmen och lägger det som bandage runt min hjässa och känner
den kittla mot min panna, cm för cm, mm för mm.

Försöker att leva.

Inte dansa med hjärnans alla filmer
Inte leka med drömmarna där inne.
Inte brottats med orons soldater.


Vill leva med solens närhet och nikotinets dödande.

Försöker att leva.

Här och nu.

Gårdagen får vänta.
Morgondagen finns inte.

Nu ska vara Nu

Men varför så jävla svårt.