När ljuset spelar förmiddag.
Så är jag en bland er.
En rutinbaserad kostym med blicken framåt.
En i mängden.
En Svensson utan jycke och Volvo.

En sådan som går till jobbet på morgonen, dricker grön mjölk
Och brer mina mackor med Bregott.

Men när mörkret härjar
Och alla
mjölkdrickare sover
så spanar, släcker jag mitt heta begär med flammor
som målar timmarna till
en brinnande natt.

Dammiga lador blir till levande konstverk.
Bilar exploderar efter min kåthet med tändstickan.
Affärer smälter av min närhet.

Med luvan och bensindunken släcker jag min brutala törst av
att förstöra.
att se fina saker gå upp i rök.

En törst av att förstöra likt otrohet, likt människan.

Jag har hus som offer
Monstret har flickor som offer.
Människor eldar hjärtan, känslor och släcker det med tårar.
Jag eldar saker.
Släcker mitt begär
Likt monstret.

Som ett avslut
ger jag skolkarna en present
genom att förvandla skolan till en vacker brasa.


När ljuset anländer
Dricker jag mjölk och äter mig mätt
av medias matande
av pyromanen som målar byn röd.

Sedan tar jag på mig kostymen som alla andra bär.