Jag rörde om chokladen i den kalla mjölken.
Som en tornado med sockersuget som publik.

Oboy
alla barns whiskey.

När jag tog min första klunk och tittade med min oerfarna ögon
ut mot fotbollsplanen
så försvann den sockriga upplevelsen
ner i glaset igen.

- pappa kom.

Han sprang till fönstret
Och svarade

- Helvete! Ring brandkåren!


Med glaset som förvandlats till en nerloskad slatt
stod jag med stora pupiller
och kände
en ny känsla inom mig.
En känsla av flödande blod och ett hjärta
som ville ut.

Pappa ringde brandkåren
som snart var där och förstörde detta vackra flammande konstverk..

Som åtta åring var jag fast.
Detta var nytt.
Detta var förbjudet.

Och kicken den ville jag ha.


Pappa!
Jag ska bli pyroman.