Jorden är våt och frodas i mörkt,
något har fötts i dess inre
det är en liten lilja

en lilja så vit för dess kärleks skull
kämpar för att släcka sin törst
jag hoppas den lyckas

för att överleva måste den kämpa
måste ta hand om sig själv
inte ge upp, överleva!

tiden går och den växer sig upp
mot den vackra lyckliga ytan
maskar vill förstöra

men den ger inte upp och kommer
mot ytan och med stormsteg
den växer

den vita liljan har äntligen nått ljus
slår ut i all sin prakt, ryser
känner värmen

strålar mot solen och vattendroppar
som rinner längs dess
vackra blad

blir omhändetagen och kärleksfullt
behandlad åter igen
njutning

den vita liljan mår äntligen bra...

@Jonas Månsson