Nyp mig...
Så att jag slipper att befinna mig i detta helvete...
Springer för livet me gråten i halsen medans skuggorna jagar mig...
Föröker snärja mig...
De vill ha mig tillbaka...
Viskar o väser...
Ord lika bekanta som gamla minnen...
Föröker ignorera...
Håller händerna alldels för hårt pressade mot öronen...
Värker, spränger, svider...
Hjärtat bultar lika snabbt som kolibrins intensiva vingslag...
Dunkar o dånar lika högt som niagrafallets vattenbrus förstärkt me en bas...
Svettig, anfådd o förtvivlad...
I väntan på att bli väckt...
Kan jag endast fly tills alla mina organ o lemmar inte orkar ta mer stryk...
Kan endast fortsätta fly tills den psykiska pressen slutar att klämma åt...
Nyp mig
Så att jag inte ligger livlös o förlamad...
...me en hjärna mosad av blytunga funderingar...
Snälla nyp mig nu...
Innan hjärtesorgens barmhärtighet får mig att drömma i all evighet...