var är poesin
var är dikten
vi trodde var död?

i de djupaste av metaforer
lurar moment av sublimitet
låt oss förvilla
förgängligheten

den litterära prosaiska hungern
bor mig, vrålar ur min strupe
så vred

hungrigt törstar min fattiga själ
likt ett rovdjur sliter jag vokalernas,
konsonanternas köttiga kroppar
i stycken

släck min passion

låt mig drunkna i
poesi som förgör - förför mig bokstavligt

låt verkligheten
bliva mig död!