Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Silverskärvor


Jag bär med mig en mörk mantel av sorg ner till stan
där sprider jag ut mina silverskärvor på kullerstensgatorna
sorgen förvandlas till ett skimrande stoff – likt månljusets skuggor

Därefter tar jag mig
till den vida ängen
vid skogskanten
och vattnar maskros med mina tårar

Tusentals och tusentals smådroppar bildar en
rinnande bäck - där jag drunknar

oroa dig inte…
Döden är inte ens nära – för den lättnaden är aldrig ämnad åt mig




Fri vers av BlåhäXa
Läst 286 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2009-06-06 15:19



Bookmark and Share


  bluesatin
Hej på dej.

Wow, Wow. Jag känner med dig i din sorg. Fint beskrivet i ett otroligt poetiskt skrivande. Jag hoppas vi ses. Enkelhet, ärlighet, Bra ordval och meningsuppbyggnad. TACK! TACK! TaCK! Ha det gott min vän.

Eva
2009-07-05

  Mr Lindemann VIP
I delar av en natur
när jag blomsterängarna med
förhoppning om att grönskan
skall nå in i delar av min själ
därför är blomsterprakten
hos dig en del som jag vill
ha hos mig

längta in en nationaldag
2009-06-06
  > Nästa text
< Föregående

BlåhäXa
BlåhäXa