Du är en dikt som jag målar
långsamt smälter den i munnen.
Livets grönska tar emot mig
när jag faller baklänges.
Om du vore här,
om du inte sprang iväg,
så skulle jag jaga dig.
Men nu är det bara hopplöst.
Är jag krånglig?
Men var skulle jag börja?
Du räddar mig ändå när jag faller
baklänges ut i livets grönska.

Kan du skratta när jag faller?
Kan du kyssa min ömma punkt?
Vårkänslor som spricker,
blandat med dödens sorg.
Du och ingen annan är här
Du som en gång lämnat mig,
men som kom tillbaka.
Starkare än lyckan,
mer närvarande än livet sorg.
Livsglädjen som bubblar upp
likt trädens sav.

2.
Du är likt mig en annan
En annan är du likt mig.
När hela min värld snurrar,
så snurrar du med.
Grönskan regnar ner från träden
och bildar sjöar och hav.
Låt mig drunkna där,
låt mig gömma mig där
Begär inget
Fast livet är underbart
Låt mig komma hem och vara glömd
Låt mig glömma dig med!
Livsglädjen ger liv åt smärtan, saknaden
Låt mig glömma mig själv
Berusad av sorgen vandrar jag min vanliga väg

Men du lämnar mig inte där...