mitt hjärta är fullt av stavfel
men det blir lite ärligare så
jag måste säga vad jag vill säga
om och om och om igen
för att du ska förstå
men det är det värt


min kropp går på högvarv
ögonen
svider
och vi klättrade
över alla gärsgårdar vi hittade
för att uppleva en äkta dröm
tömde en flaska kir
bakom ett rödmålat skjul

fnittriga springande vackra flickor
kevin borg tog min hand
jag skrek min röst hes
fast jag knappt vet vem det är
vi hånglade bland brännässlor och blommor
och rullade över dina stora glasögon

Jag blev förföljd på vägen hem
av ett hjärnspöke, och dina ord
och min egen paranoia
"lämna mig aldrig, aldrig. jag har aldrig älskar någon förut"

jag blir lite ärligare i sällskap av etanol
lite gladare
jag pratar med folk jag trodde hatade mig

och hon hade depression
fyra olika mediciner
jag förstod

och lämnade trädgårdsföreningen
i ett vimmel av
folk som ville
bli av med mig

alla tyckte jag var jobbig
men jag hade roligt

jag orkar inte bry mig om
vad dom tycker om mig i morgon

för då ska jag

ut igen