Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Epoker i en kakburk (innan min enda drivkraft var tillbakahållna minnen)


Och vi gjorde fortfarande
sugmärken på varandra
ett subtilare sätt
att markera revir

alkohol och man trodde
att man kunde spela vinglig
efter en delad trefemma

men allt gick väl
för hon fick sin första kyss
bakom gungorna i Trägårn

livet gav mig lite och jag ville ha mera
min jord har inte slutat rotera

Så vi brände nerför Hjälmsäter
följde med strömmen men sparkade
sönder normer
du var modig och jag var feg
försökta fylla i dina fotspår
med kajal
men jag var alltid den fula och blyga

bredvid dig

du var erfaren
och illa medfaren

och flimrande bilder av hur jag
inte har skor i regnet
skriker och faller i ett tistelsnår

skriver hemgjorda texter i en guldfärgad skrivbok
ju deppigare desto bättre

de enda sakerna jag gillade med mig själv
Slet jag ut, spelade över till den gräns
att det blev något
att hata mig för

men jag var för blind av mina fotoskills och noveller
för att se det

Panikångest på en madrass
men inte min, utan mammas
jag var bara fjorton så jag blev rädd
Visste inte hur det kändes än

Jag ville vara kär så jag intalade mig själv att jag var det
det kändes bra tills han inte ville ha mig
då hittade jag ett nytt objekt

min enda fångst var en framväxande tendens
att stamma och rodna

Igenklistrad
som biverkning
efter en tid av alldeles för mycket
självexponering
sanningsmodifering
kroppsfixering

minnen av
mörkermåndag och parasomnier
Rastlöshet
Sömnlöshet
(hemlighet)

Borde vara livrädd
men har alldeles för lång tid kvar
för att inte kunna sakna

allt som var




Fri vers av Dear Prudence
Läst 505 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2009-07-18 21:08



Bookmark and Share


    Kristallglas
Helt fantastiskt. Du vet att jag gillar allt du skriver men den här... ja. Det är sällan jag orkar läsa en lång dikt men den här fångade mig och lyckades hålla mig kvar, något få skribenter lyckas med. Hög igenkänningsfaktor och underbart språk.
2009-07-20

  himlakropp
dynamisktt och genomtänkt. här är anna som bäst skulle jag vilja säga! men jag har svårt för parenteser då man skriver poesi. det verkar som om du har någon baktanke med det i dina titlar, men nja va, för min del är de snyggare utan parenteser.
2009-07-19
  > Nästa text
< Föregående

Dear Prudence