Han var känd för sin ärlighet och uppriktighet, dessa egenskaper hade gett honom både ros och ris, kanske mest ris, de erfarna politikerna brukade ta honom åt sidan och, med ett snett leende, med låg röst säga: "Du är bra, men ligg lite lågt med de där öppna svaren, det är inte taktiskt, du får fler ovänner än vänner ."
Men han ville inte följa de där "taktiska råden", han fortsatte, med öppna spjäll, kritiserade även de etablerade och respekterade, namn och politisk position var betydelslösa för honom, han var totalt i avsaknad av den formen av ödmjukhet .
Till att börja med mottogs hans idéer med välvilja och, eftersom de ofta var genomtänkta och , i linje med partiets ideologiska grunduppfattning, så accepterades han . Särskilt bland de yngre, i ungdomspartiet, växte opinionen för hans förslag .
Han var mycket kreativ, hade åsikter i alla frågor, kom ofta med vettiga och välformulerade motförslag, men hamnade , tyvärr, ofta på kant med toppgarnityret . Följden blev att hans motioner alltid bordlades eller omformulerades till oigenkännlighet . Nu började han känna "polarkylan" från partieliten, ofta ignorerades han på mötena, han fick begära ordet flera gånger innan han uppmärksammades, partikamrater som förrut stämt in i hans förslag var, numera, tysta "som i graven" och hans ord var som "eremitens klagan i öknen" .
Dråpslaget kom, en gång, på ett möte, när en av hans "kardinalfrågor" kom upp till diskussion . Plötsligt kom en av styrelsens ledamöter, en, vanligtvis, ganska ordinär ja-säjare, med ett, enligt honom, alldeles nytt förslag !
Det var bara det, att förslaget var en exakt kopia av ett förslag som han själv kommit med för ett par år sedan. Trots att han påpekade detta och protesterade mot påståendet att det var styrelseledamotens egen idé, så godkändes förslaget, som , naturligtvis, var urvattnat, gentemot hans grundidé, men hade exakt samma utgångspunkter och slutmål , så klubbade mötet igenom förslaget och den aktuelle styrelsledamoten fick all credit för detta ! Inte ens ett litet erkännande gavs till honom, han som väckt hela idén !
Förgrymmad lämnade han mötet i affekt !
Nästa dag lämnade han in sin utträdesansökan ur partiet ! Han hade inga illussioner kvar längre och bitterheten var total !
Sedan dess har denne man bedrivit sin egen personliga kampanj och om han inte lämnat "det jordiska" så lär han hålla på än idag....., till mångas varnagel och till någras glädje...

--
M