Körsbärsträden blommade

fåglarna seglade över trädkronorna

det kunde vara en fin dag

men krypskyttar gömde sig där bakom bark och sten

siktandes på ovetande själar

det kunde vara en fin dag

krampaktigt höll du min hand

klinikchefen var otålig

rum 302

svetten rann utmed ditt ansikte

dina ögon var tomma

men du pratade oavbrutet

för du skulle absolut ha med dig din kanariefågel

Pelle, din fågel skulle få uppleva Kaspiska havet

Utanför fönstret lyste solen

himlen var klarblå

och värmen behaglig

Klinikchefen kallade på en sjuksköterska och sa att nu var besökstiden slut

och du viskade till mig, "Jag vill inte ha någon inackordering, få ut mig härifrån.."

och så var det, olika själar, dag efter dag

i rum 302.....