Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hopp

Jag mötte min bödel igår

en otrevlig lismande typ

nu hänger min själ som en trasig tårdränkt trasa

på en rostig taggtråd i djupaste skugga

gamar och präster slåss om resterna av min kropp

möjligen torkar själen i skuggan

och kanske kan man mätta de till synes omättliga

Det är ett vagt hopp - men ett hopp...







Fri vers av rocksolid
Läst 393 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2009-06-22 19:37



Bookmark and Share

  Junitvillingen
Även om både gamar & präster slåss om resterna av din kropp, så är hoppet det sista som dör - hoppet om att kanske båda dessa förlorar:-)
2009-07-07

  Rockalex
Bödel

Möte

Ta tillbaka

Sin egen kraft

Mycket

Välgörande
2009-06-26

  Ewa Flower
Starkt skrivet! Det verkar finnas gamar därute så det gäller att passa sig och se sig omkring där man är! Gamarna kommer att få sitt straff i sista ändan det är jag säker på! De kanske blir uppätna inifrån!
2009-06-23

  Cosmic Johanna
En stark dikt med liv och rörelse,

både gamar och präster i samma rad,

då sker mycket,

hoppet leder oss alltid vidare,

sprider sitt ljus över vår tillvaro,

hur det än må se ut för intelektet.
2009-06-22
  > Nästa text
< Föregående

rocksolid
rocksolid