Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Följ mig älskling

Jag håller mig levande för dig
För du är viktigast av allt
Du är den varmaste för mig
Trots det är mitt hjärta kallt

För jag är sjuk min älskade vän
Min så otroligt grymma värld
Den plågar och skadar mig än
Jag har valt en sista färd

Vill ställa den svåraste frågan
Menar inte att dig såra
Trots det ska jag släcka lågan
Av de dar som var våra

Kan du förstå mig, jag är ledsen
Djävulen lever i min själ
Inte ens du kan döda den
Och de dagar som han stjäl

Så nu frågar jag dig
Vill du dö med mig inatt
Älskling
Vill du följa med mig in i döden




Fri vers av Fia
Läst 876 gånger
Utvald text
Publicerad 2005-10-01 18:55



Bookmark and Share


  Hélène
Fin dikt. vackert komponerad. Sann.
2005-10-12

  tonsoku
helt, väldigt, otroligt jättebra..! skakar nästan..

så underbart slutgiltig, lidelsefull och sorglig men ändå hoppfull. det kånns som att om din älskling ändå följer dig så jämnas allt det hemska ut..

en favorit...
2005-10-10

  jempa
Hmm, min värld stannade upp ett tag. Du tog verkligen tag i mig.
Det känns som det finns en del frustration..?

"Och de dagar som han stjäl"
Så fint...
2005-10-02

  Per Rydberg
Den är stark. Den är svart. Och våra liv är våra egna i våra händer. Jag tycker att du beskriver känslan av den svarta väggen utan vännen så oerhört väl att jag får kramp i magen.
2005-10-01
  > Nästa text
< Föregående

Fia