Förvirringen känns total

hennes hjärta rusar

hoppar hage i olika

riktningar och rum


Obeslutsamheten

har byggt sitt bo

i irrande själ


Hur när och vad

är ledord som styr

känslan av utsatthet

följer hennes steg

över gungande underlag


Längtan svider

längtan efter trygghet

efter stabil grund

att landa på igen


Andas mitt barn

låt den livgivande luften

smeka sin väg

ner till dina flämtande lungor


Livet vet

hur när och vad

livet vet

släpp in tilliten

till det allvetande

varandet


Låt lugnet ta över

vräka förvirringen ur sitt bo

andetagen djupnar

blodet reser långsamt igen


Tilliten har hittat hem...