Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Startkablar.

Du tryckte in din hand rakt egenom min bröstkorg...

Med ett enda hårt jävla tryck krökte du upp mina revben...

Och

Med  en nu uppsliten bröstkorg Och helt öppen...

Tar du med ett fast grepp tag i det svarta,låt oss kalla det en mix av

sorg ångest rädsla och hat...

Med din vänsterhand kramar du sönder denna sten till grus...

Jag tror jag känner någon nu...

 

Jag känner kärlek;Jag känner kärlek för dig.

 

Du tar ur mitt halvdöda hjärta...

Du blåser lätt på det,borrar ner dina naglar i det...

Du viskar något...jag hör ej vad.

Du tar fram en startkabel...

Du sätter ena änden i din vänstra bröstvårta...

Den andra nyper du fast i mitt hjärta du har i handflatan...

Du ger mej en lätt kyss och viskar "nu börjar livet" i mitt öra.

Nu börjar det kännas.,.Jag skakar...

Som en Explosivmix av ström,extas och kärlek.

Mitt hjärta ryker...Jag kan höra slagen nu.

Du sätter det tillbaka i min kropp...

Och syr ihop min bröstkorg...

 

Jag kan känna igen...Jag känner hopp...

       Jag känner dig...Du känner mig...

Du berörde mitt innersta med en våldsam smekning...

Nu kan jag känna igen...         Och jag är kär i dig,illusionen av kärlek...




Fri vers av WhiteTrashBastard
Läst 386 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2009-07-14 20:52



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

WhiteTrashBastard
WhiteTrashBastard