De lägger mig nu på britsen
raklång som för att se på stjärnor
Hennes bröst mot min hjässa
blått tyg, namnbricka, Åsa
Jag tycker om den barnsliga halsen
Är hon medveten om mig
mer än som trasig tand?
Hon borde vara naken
som smärtlindring
segla med nakenheten
därifrån
Senare äter jag jordgubbar
med den hela tanden
på ett stort fält, räddat från skogen
En ung kvinna, hukad
i brunt linne, mörkt hår
förser mina ögon med ljus
Det tog evolutionen mer än
370 miljoner år att slipa fram
en kropp som hennes
Längre bort sticker en kyrkspira upp
Jag tror man tog fel
på helighet