otur gick månvarv, sången i skyn tog slut, hummande takter ledde mig in i hans hus

mötte mig varm med elden, brann i ett stycke granit, flämtade skrämd av hans yttre, snubblade linkade dit

hans tunga var lång som Gene´s, han drog på sin mun i ett smil, han såg mig i mig i mitt inre han flinade högt , kallade mig lik

en halvdöd furioso, en zombie, med uttryck som ett skadat barn, det glödde från elden inom mig, jag frös stog stel när han sa;

"Du kan inte vinna med insikt, du kan inte vinna med gråt du kan aldrig njuta av himlen, du kan inte du når inte dit"

Jag såg med min fruktan så stilla, jag såg vad som väntade mig, jag tänkte den världen må spilla, sin längtan sin oro för mig