Jag minns när vi gick där, du och jag. Jag var fjorton och jag tror att du var femton, mitt hjärta pickade på i racerfart. Du hade nyss talat om för mig att du tyckte att jag var snyggast i hela skolan, jag kunde inte riktigt fatta att det var sant. Jag menar att du tyckte det, om mig, du som var den populäraste killen i 9an.

Dagarna förflöt som i ett kärlekstöcken blandat med osäkerhet och längtan. Mamma höll på att bli galen på mina oändligt långa stunder framför spegeln på morgnarna, jag måste ju försöka att leva upp till det du sagt.

Du fanns ständigt överallt där jag fanns, eller var det kanske tvärtom. Jag glömmer aldrig dagen du stod med mig och pratade när jag väntade på bussen. Det ösregnade och vi blev dyblöta, kommer ihåg hur ditt hår lockade sig i nacken. Du gjorde ett outplånligt intryck på mig när du med något rodnande kinder erbjöd mig din jacka. Jag åkte med den jacka hem den dagen, minns att jag borrade in min näsa i den för att känna din doft.

Nästa dag fick jag veta av en kompis till dig att du ville vara ihop med mig och min lycka var total. Mitt hjärta svämmade över av lika delar tonårskärlek och stolthet. Det var du som visade mig hur äkta killar skulle vara, hur fint man ska behandla varandra i kärlek. Det var du som lade den grunden med ditt sätt att älska mig.

Det var du som skjutsade mig på moppen så jag skulle slippa gå. Du som åkte och köpte tamponger när jag satt på skoltoan och hade blött ner mina byxor, du gjorde det trots att du var generad in i döden.
Det var du som sa att det inte spelade någon roll om vi hade sex eller inte, du älskade mig ändå. Det var du som kom och gav mig en kyss i skolkorridoren varje morgon framför alla kompisar innan lektionen började.
Det var du som torkade mina tårar och som lärde mig att vi kunde lita på varandra. Det var till dig jag gav min fjortonåriga oskuld hemma i trygghet i mitt rum. Det var du som älskade mig som jag var.

Det var du som öppnade mitt hjärta för kärlek, som visade hur en relation skulle vara. Du fanns för mig ända tills den dagen dina föräldrar skulle flytta och tog dig med sig till Norge.

Den dagen min vän, så grät vi båda två i varandras armar.
Idag är du ett underbart minne...ett kärleksminne att vara tacksam över.

Det var du som lärde mig älska...