Ni ska också vara medvetna om att min häst inte har päls... Han har mitt skinn. Han är rosa, det kan se läskigt ut men det är inget farligt.

Hästen finns i min livsväv och ingår sålunda till min dispostion för omgivningen. Jag kan bo var som helst och hästen kommer alltid efter mig.

Genom tider är det så att hästen är ett naturligt inslag, eller kanske mer , en del av den jag är. Det är som att jag en gång varit häst, eftersom jag förstår vad de "säger" hela tiden.

Nu passar det sig inte med min uppfattning om djurhållning och det samtida sättet att hålla hästar och utnyttja dem för mitt höga nöje. Jag vill istället, alltid, jobba med hästen så att vi båda har samma makt. Alltså på samma sätt som jag jobbar tillsammans med en människa. På lika villkor - inte genom tvång.

Att hästen har skinn betyder att det är något som är inbegripet i mitt liv för evigt.