Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

frusterad utan Marlboro & U-ringningar

 

 

I det här formatet är jag helt strålande

Men jag kan aldrig hålla ett spår

Be here now with my big mouth

För att igångsätta den där branden

Den som håller pennan tryckt mot vita ark

och kastar huvudet mot romflaskan

eller fotografierna från hennes skönhet i sena tonåren

Men dom säger till mig att leva

Faan det är ju precis det jag gör

Men inte som er

inte som falsk poesi 

Detta är mitt format 

och där är jag faan helt jävla briljant

 

Ta det då!

Ta det ifrån mig

om du nu kan

om du nu törs

 

Tindersticks eller Daft Punk

tvinga mig inte att välja

Mina högtalare blåser dina rutor anyway

Dina kläder ligger där i fåtöljen trots allt

när denna natt har nått sitt slut

Faan jag häller upp en till

för det här är mitt format

kär & galen eller bara full & dum

det är ingen timme att diskutera den saken

I mitt format diskuteras inte

Här levereras en sanning

 

Ta den då!

Ta den ifrån mig

om du nu kan 

om du nu törs

 

Skeppa hit det

Låt det driva in för vinden

En sommar för länge sen 

Jag skrev till dig från tältrök och skyttevärn

I det formatet var jag som allra bäst

En 1800-talsskribent i kamoflagebeklädnad

som fick brevpappret att gråta och sjunga

Förförde och klädde av dig

Sommarklänning och under fläkten rök

Second-hand skrivmaskin vid balkongdörren

700-800 sidor på en helg

Så strålande i mitt format

Jag fick kyssa där sen

 

 

Det tog det ifrån mig

 

 

 

 

 

 

 

 

 




Övriga genrer av theperna
Läst 258 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2009-08-12 03:51



Bookmark and Share


    deb8
Gillar energin i denna otroligt kaxiga övertyga världen om min brillianta existens poesi. Är lite svag för allting som luktar hybris. Gillar hur du liksom för en diaog och resonerar dig fram till förlusten som avslutar texten. Tror nog det finns där inne nånstans och att ingen kan ifrånta en såna fantastiska känslor möjligtvis modet...men det går oftast att återfå med lite motivation.
2009-08-12

    Melona
du har skrivit med en jävla energi, ett randet tempo
om denna ungdomskärlek som won´t let go, och ja
frustrerad kan man vara; utan marlboro (hur går det nu i allsvenskan?!) och med eller utan, urringningar, fan, hur det nu stavas

och ja, du är skön i detta formatet, det som sprudlar av innehåll
som bilder, referenser och något uppdämt, oförlöst

kanske att riktningen spretar något, som att det finns flera läsardu:n och så kan det ju vara, eller snarare att det är flera riktningskoofficienter höll jag på att skriva och gjorde sedan så,
iallafall
vad är riktig poesi och vad är falsk poesi? svåra frågor.
tror iallafall att jag fattar en del av vad och hur du menar,
tycker om de där bilderna du målar upp, om soldaten som skrev
passionerade brev till denna oemotståndliga på avstånd...
jag känner igen mig där, fast det var jag som skrev sådana brev till min ungdomskärlek, flera hundra mil bort och iväg...

tycker du skulle kunna
rensa upp lite
i drivet, spetsa texten något
för då skulle den bli än vassare,

tindersticks, jäss
så jävla bra
och daft punk, samma sak!
2009-08-12
  > Nästa text
< Föregående

theperna
theperna