När vi var små satt vi ofta under himmelens

stjärnor men undrade varför det var en

tom plats mitt bland allt vimmel.

När du försvann i olyckan blev jag stum.

En kväll när jag tänkte på dig och hade

svårt att somna gick jag till vår favorit-plats

i mörkret, jag satte mig och tittade upp.

Jag behövde inte undra mer....

Det var ingen tom plats längre utan en ny stjärna