Jag minns när vi satt och pratade
kära tant
Jag minns hur du bekymrat
berättade om din trötthet
och hur doktorn bara
avvisade dig och fick dig
att känna dig förnedrad och dum
Jag såg ju att du hade
förändrats
och jag visste att något var fel
men vad bryr sig en läkare om
vad en simpel uska tycker!?
Han skickade hem dig
med misstro och besvikelse i
bagaget
Ändå.trots sveket
var du vid gott mod
du var stark och orkade skämta
och prata om det
och vi fick några härliga
möten människor emellan
Men tiden gick så fort
och du försvann
från denna värld
fortare än någon
kunnat ana
och enligt doktorn var du ju
frisk
och behövde bara ta dig i
kragen och gå ut
men nu är det slut....