Hur man än vandrar, så kan man inte komma ifrån sig själv, det är omöjligt. Men vandrandet är att vara, och att lära känna sig själv. Livet i sig är en enda lång vandringsfärd. Man är den man är, och det är inte så dumt, bara det att man existerar är ett underverk i sig. Vandra med sig själv eller med andra. Känna den behagliga tröttheten i benen, känna att man lever. Hur lång väg har man att gå?