Mennen i mitt liv
vad är i förestående en dans av fringe som inte fanns alls på nätterna där jag bodde, en sfär, ett landet bortom lagom ett föredömligt guldrikt kungadöme med vita hästar blott, vita de svarta hade gått bort vikt hädan för hädelsen som var hedonism av värsta slag ett krig av en kung markatta med svans och allt en käp med guldvolanger och rött släp tristat var katten jansson som jamade mjau, mjau så fort forellen lämnat bortet där vi satt och åt jag kan minnas tillbaka en dag när allt var som förr hur solens strålar skjöt sig in över mitt glas åh förkrossad en gång i danmark med henric den vänlige kapten, som upprepade igen och igen dé vá gottt lena. vá han ssööt? jamen dé vá gottt ja det var förbannat gott den gången tyrannen, ytterligare en dansk ett, danskt svin, skrek så ut att alla hörde det och jag sjönk som en sten på min springare, du ska bara hålla keft när jag talar, inte sant vägarna var många och långa 30, 40 , 50, 100 mil mot en outforskad del av det landet som kördes på tre cylindrar. det bakåtlutade, tumrullande landet en bit i öst än väst, sverige jag var hemma igen herregud vá skönt....
Fri vers
av
LenaJohansson
Läst 200 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2009-09-19 21:00
|
Nästa text
Föregående LenaJohansson |