Om kvällarna är det ingen ide att gömma sig under täcket och låtsas som att det inte händer

Försöker att vara stilla, inte provocera, bara vänta på att det går över snart

I tystnad låter jag dig skrika
Det är ju inte ditt fel, det är ju jag som är dålig
Det är MITT fel

Bedövad av smärtan från tusen slag faller jag och ser i ögonvrån hur hon står där i kanten av dörren
Med ögonen fyllda av skräck och med gråten i halsen
min lilla flicka

Vill ta henne i famnen, mjukt vagga henne till sömns viskandes att det inte är något farligt

Men jag förblir orörlig

tills morgonen kommer

hon ligger där, tätt intill på köksgolvet





Boze kad ne mogu ja, Brani je od zla
Gud när jag inte kan, skydda henne från allt ont.