ensamheten är en bur
något som är svår att ta sig ur
står du självt
är det som om inget hopp är tänt

när stormen drar nära
då du står utan nära och kära
och livet är förstört
vet du att inget kommer ändrats
allt är kört

det är då styrkan hos en vänn
kan vara det enda som räddar dig
du som har blivit så hemskt bränd
låt någon som mig
få hjälpa, få försöka rädda dig.

för en själ utan kropp
för ett liv utan hopp
för en omänsklig smärta
är mer än vad en själ kan bära

du är inte ensamm
smärtan må vara sällsamm
men fler delar den med dig
sök upp dem
även om de gömmer sig

tillsmmans kan man finna lycka
det spelar ingen roll vad du må tycka
det finns fler som känner precis som du
för alltid, för evigt, just nu

för folk som jag
folk som du
det enda vi borde behöva bära
är känslan av att vara trygg