Jag är nog lite för trött
för att se mitt egna bästa

Minnen vrider huvudet
tappar fokus
springer springer

Andetagen minskar
jag kan inte fylla mina lungor

Bortom ingenstans svävar jag

Vinden drar sakta fram
Inget förbarmande finns
för varken själ eller liv

Genom ett litet hål i marken
Kan man tydligt se "evigheten"

Allt börjar med en rörelse
en vibbration

Ut i ljuset
In i solen

Nu börjar livet

En chans en evighet....