Jag har alltid skyndat fram

Det är när jag stannar upp

Som jag känner hur ont det gör.

Gå vidare,

Allt eller inget

Svart eller vitt

Ät kakan eller kasta den

Byter ord då och då

Smakar någons saliv ibland

Allt är på vägen (i vägen?)

När jag går fram

På väg mot samma destination

Som alla andra

Fast annorlunda.

Döden är det mest självklara i livet

Men jag är för nyfiken

Än

För att inte vakna i morgon.

Jag har så svårt att acceptera

Ditt mellanting

Att röra dig ibland känns inte tillräckligt

Men att aldrig få någonsin

Känns tungt.

Jag stannade till

Ett tag för länge i din luft

En gråzon

Något främmande

Där ord blir svammel.

Du gör ont