Denna sköra platå
I vårt lustrum
En tid
Som så skoningslöst
Springer framför och leker tafatt
Eller
Springer bakom och jagar
Aldrig med, i vår takt.

För vi
Är i Otakt

Vi trycker emot varsin vägg
I det luftslott som vi byggt
Med goda intentioner
I full iver
Murade vi den mest solida yta
Vi gav allt, ger vad vi kan
Ingen klander
Vi menade väl
Men nu när det rämnar och
Skälver under våra fötter
Vad spelar de stadiga väggarna för roll
Med en brokig grund?

Vi har byggt på höjd
Men förstrött kastat
Bryggor av ord
Som låtit så vackert
Och känts ljuvligt
Att vi glömt
Underhålla dem
De ekar bara i ett
Tomrum
I vårt
Lustrum


Vi bär fasaden så väl
Men i ringen
En kamp
Vi går rond efter rond
Kämpar, slåss
Till sista andetaget
Vi står på knäna
Och balanserar
Korthuset
Utpå fingertopparna

En tidsfråga

Jag älskar dig
I ord
Men i för slarvig handling
Och våra väggar har rasat

...

För första gången på länge
Älskar vi varandra
Tillräckligt mycket
För att släppa taget
Och låta våra vägar förgrenas
Öppen är buren
Och himlen är vår att förvalta
På varsitt håll

Men i mitt hjärta
Finns du alltid