Försatt i en ångest som rubbat min sömn. Jag ligger och svettrullar men lyckas inte somna. Det är första kvällen jag är nykter sedan tjugo-nionde april. Jag vill hitta tillbaka till sann glädje men unnar mig påverkad. Hur tänker jag rätt efter allt misslyckande? Jag tror inte mig själv veta vad jag vill. Jag är känner mig ensam och mitt gråt är utan tårar. Blöder från min hals när rök fyller sjukdomar i lans. Jag känner mig ensam men stark inför andra.

apatiskt grubblande klockan hopplös.